Kvinnor ledde hushåll, organiserade förråd och framställde textilier som var både nödvändigheter och värdefulla handelsvaror. På gården var arbetet ekonomiskt centralt, inte bara en privat bakgrund till männens verksamhet.
Skriftliga källor känner kvinnors arvsrätt, skilsmässa och egendomsanspråk, men reglerna skilde sig över tid och rum. Rika kvinnor kunde ha stort inflytande; fattiga, beroende eller förslavade kvinnor levde under helt andra villkor.
Gravar ger ledtrådar om dräkt, status och relationer, men föremål är inga entydiga yrkesmärken. Nycklar framställs ofta som allmänna symboler för husfrun trots att de är ovanligare i kvinnogravar än populära skildringar antyder.
Kvinnogravar med vapen och litterära krigarkvinnor förtjänar seriös granskning. De bevisar varken allmän jämlikhet eller utbredda kvinnliga krigarförband. Mellan ”kvinnor saknade makt” och ”full jämlikhet” finns en mer komplicerad historia.