Spannmål, mjölkprodukter, kött, fisk, baljväxter och insamlade växter kombinerades olika beroende på region. Det fanns inget enhetligt ”vikingakök”, lika lite som ett enhetligt skandinaviskt landskap.
Sommaren gav inte bara mat för stunden utan förberedelser inför vintern. Torkning, rökning, syrning, saltning och lagring bevarade förråd. Missväxt eller förlust av boskap kunde snabbt hota ett hushåll.
Djurben, förkolnade frön, kokkärl och matrester ger direkta arkeologiska spår. Skriftliga källor nämner oftare fest och ovanlig mat än stilla vardag, och de två får inte blandas ihop.
Mjöd var känt, men öl och andra jästa drycker var sannolikt mer tillgängliga. Moderna bord som ständigt dignar av kött speglar främst rika eller ceremoniella tillfällen, inte varje vardagsmåltid.