Namn och ljudvärden
Bjarkan är ett historiskt bevarat namn på runan och betecknar björkkvist eller björk. I yngre futharken kunde tecknet täcka ljudvärdena /b/p/.
När runraden minskades från 24 till 16 tecken fick en runa skriva flera olika ljud. Rätt läsning beror därför på ordförråd, grammatik och inskriftens sammanhang.
Historisk användning
Yngre runor användes främst för skrift: på minnesstenar, vardagsföremål, ägarmärken och korta meddelanden. Magiska inskrifter finns, men de gör inte varje runa till ett självständigt magiskt tecken.
De nordiska rundikterna
Den norska och den isländska rundikten kommenterar faktiskt yngre futharkens sexton runor. De är dock bevarade först i medeltida handskrifter och kan förmedla olika bilder.
Dikterna beskriver växt utan frukt och en lövad kvist. En exklusiv likställning med moderskap begränsar källan.
Modern tolkning
Nutida praktik kan använda Bjarkan som symbolfält för ”björkkvist eller björk”. Sådan reflektion är modern; rundikterna ger bilder och minnesverser, inte ett fullständigt bevarat system för dragning av enskilda orakelstenar.
Rundikterna i original
Old Norwegian
Den norska rundikten
Bjarkan er laufgrønstr líma; Loki bar flærða tíma.Björken har de lövgrönaste grenarna; Loke förde med sig en tid av svek.
En innebördsmässig arbetsöversättning. Den andra raden är ofta ett självständigt gnomiskt påstående; ett direkt betydelsesamband med runan får inte förutsättas.
Old Icelandic
Den isländska rundikten
Bjarkan er laufgat lim ok lítit tré ok ungsamligr viðr.Björk är en lövad gren, ett litet träd och ungt trä.
Strofen beskriver björken botaniskt och som ungt, växande trä.