Namn och språklig rekonstruktion
Uruz är den vanliga normaliserade formen av det rekonstruerade urgermanska namnet *ūruz. Det betyder uroxe. Asterisken markerar att formen inte är direkt belagd som runnamn i en bevarad äldre futharkinskrift.
Tecken och historisk användning
I äldre futharken fungerade runan främst som skrivtecken. Ljudvärde, plats i runrader och användning i inskrifter är mer direkt historisk evidens än moderna listor över symboliska betydelser.
Ett runnamn kunde vara minneshjälp och ibland fungera som begreppstecken. Det betyder inte att varje förekomst automatiskt åkallade namnets hela betydelseinnehåll.
Vad rundikterna belägger
Ingen rundikt för äldre futharken är bevarad. De fornengelska, norska och isländska stroferna som visas här hör till senare runrader. De hjälper till att rekonstruera namn men är ingen oförändrad kommentar från tecknets uppkomsttid.
De nordiska dikterna använder andra ord för den senare U-runan; betydelserna kan inte utan vidare likställas.
Modern symbolisk tolkning
Modern runpraktik utvecklar ofta Uruz ur bildfältet ”uroxe”. Sådana läsningar kan fungera som reflektionsspråk men är nutida tradition, inte en belagd vikingatida orakeldefinition.
Rundikterna i original
Old English
Den fornengelska rundikten
Ūr biþ ān-mōd and ofer-hyrned, fela-frecne dēor, feohteþ mid hornum, mǣre mōr-stapa; þæt is mōdiġ wiht.Uroxen är stolt och höghornad, ett mycket farligt djur; den kämpar med hornen, en berömd vandrare på heden – en modig varelse.
Ūr förstås här som uroxe; en innebördsmässig översättning av den normaliserade CLASP-texten.
Old Norwegian
Den norska rundikten
Úr er af illu jarne; opt løypr ræinn á hjarne.Slagg kommer av dåligt järn; renen springer ofta över frusen snö.
Tolkningen av enskilda ord och sambandet mellan raderna är omstridda.
Old Icelandic
Den isländska rundikten
Úr er skýja grátr ok skára þverrir ok hirðis hatr.Regn är molnens gråt, höskördens fördärvare och herdens hat.
En arbetsversion efter en vanlig textform; Page dokumenterar betydande varianter.