Freja hör till vanerna och kommer till asarna med sin far Njord och sin bror Frej. Källorna förbinder henne med kärlek och begär, men etiketten ”kärleksgudinna” rymmer inte hennes många roller.
I Grímnismál får Freja hälften av de stupade medan Oden väljer den andra hälften. Snorre framställer henne också som den som lär asarna sejd. Sexualitet, död och magisk kunskap möts därmed i samma gestalt.
Brisingamen, den kattdragna vagnen och falkhamnen är välkända attribut. Alla detaljer är inte belagda i lika gamla källor; vissa motiv känner vi främst från medeltida litteratur.
Kvinnofigurer på hängen identifieras ibland som Freja. Sådana tolkningar är möjliga men sällan säkra. Namn, fyndsammanhang, bildmotiv och jämförelser måste stödja varandra.