Tre nivåer
Fyndtroget instrumentbygge, historiskt informerade spelförsök och fritt inspirerad komposition är olika verksamheter. Alla kan vara värdefulla men bör namnges tydligt.
Från fragment till instrument
Ett stall, en stämskruv eller en trärester tillåter flera rimliga kompletteringar. Byggare väljer mått, trä, strängar och spänning; varje val ändrar klang och spelbarhet.
Melodin förblir förlorad
Instrument visar möjliga tonomfång, inte melodierna som spelades. Senare skandinavisk folkmusik kan inspirera jämförelser men är ingen oförändrad inspelning från 900-talet.
Röst, språk och rum
Fornnordiskt uttal, versmått och klangrum kan undersökas. Även här ger forskningen spann snarare än en enda rätt lösning. Studioproduktion och scenförstärkning är tydligt moderna.
Bra märkning
”Instrument rekonstruerat efter ett fynd” är mer precist än ”äkta vikingamusik”. Hrafnspeki frågar vid varje inspelning: vad kommer från belägg, vad från jämförelse och vad från konst?